...och så lite rörliga bilder också!

För att se fler av våra klipp på grisarna, gå till vår kanal på Youtube.

På återseende! /cejasmatte

Grisar för hela slanten i detta inlägg ;-)

Vår senaste kull har nu hunnit bli två månader, ja lite knappt, på bilderna ni ser nedan. Tiden går fort, minsann. Växer gör de lika rejält som våra grisar alltid gör. :-) De växer m a o så det knakar och är lite sådär, smått men lagom, "rundlagda" - välnärda utan att vara feta - precis som smågrisar bör vara!

Själv anser jag inte att denna tillväxt beror på att vi överutfodrar, absolut inte - däremot tror jag att vi många gånger utfodrar NÅGOT MER än vad som är normalt bland många av de hobbygrisägare som ägnar sig åt hemmaslakt (eller "slakt för hemmabruk"). Visst ligger det en viss ekonomisk idé i det hela, såklart att det gör, men jag kan aldrig sympatisera med de som snålar in på djurens foder för att få större ekonomisk vinning under premisserna "de ska inte ha så mycket mat för då blir de bara feta" eller liknande uttalanden som man hört genom åren. Djuren ska ha precis så mycket mat som de kräver, utan att vara varken övergödda eller hungriga.

Djur som rör sig fritt utomhus på större arealer som här hos oss blir inte feta, däremot anser vissa, både djurhållare och andra, att de kan bli lite "hårda i köttet" då de är uppfödda på det här viset (med mycket rörlighet som påverkar muskelmassan), men det är heller inget problem om de slaktas relativt unga. Vi slaktade en galt på nio månader, han vägde då runt en 110 kg sisådär, utan att vare sig smaka galt eller vara det minsta "hård i köttet".

Nåväl, nog om kött och denna eviga debatt, nu kommer det istället en hel drös med bilder på senaste kullen korsningsgrisar Linderöd/Piggham. :-)

På återseende! /cejasmatte

Våra härliga grisar får bli dagens blogginlägg!

Hoppas på att snart kunna återuppta bloggandet, och kanske eventuellt också förklara lite grann varför det legat nere här under några veckors tid (sjukdom i familjen är aldrig roligt, tyvärr och ibland innebär det att saker och ting blir lidande även runt omkring, såsom bloggandet - noll inspiration, enbart tankar och oro kring sjukdom. Ni förstår säkert!).

På återseende! /cejasmatte