Idag är det ju fredag, så ikväll får ni se upp med era hundar så att inte fredagskvällen slutar såhär:

På återseende! /cejasmatte

Ja, det är inte bara tvåbenta som tycker om att slå sig ner i soffan framför TV:n på kvällskvisten.... :-)

På återseende! /cejasmatte

Tack och lov inte hemma hos oss:

På återseende! /cejasmatte

Ja mörka november släpar sig framåt i snigelfart och för tillfället känns det som om det mesta är satt ”on hold”, i väntan på ljusare tider. Givetvis behöver alla djuren som vanligt skötsel och omsorg, men mycket annat befinner sig i ett slags viloläge inför kommande tider. Sådden (läs: förkultiveringen) påbörjas inte förrän tidigast om ett par månader och ute i landen är det heller ingen verksamhet såhär års. Eller rättare sagt: verksamhet är där väl, men den sköter grisarna som genom sitt bökande bearbetar jorden.

I gengäld får man en hel del annat uträttat istället och det är ju NU tiden finns till sådant som man aldrig hinner med på sommarhalvåret: som att teckna, måla, brodera, läsa, titta på film, och vara allmänt kreativ, allt beroende på person och intressen. Själv är jag intresserad av allt ovanstående och mer därtill, så jag kan inte kalla mig sysslolös direkt, och tur är väl det.

På tal om böcker ja, så kommer här ett litet boktips från mig – som alltid varit sjukt road av historiska romaner:

Mercurium

Av Ann Rosman

Såhär står det att läsa om boken på förlagets hemsida:

”En ansökan om nåd

Den sanna historien om Metta Fock – enda kvinnliga fången på Carlstens Fästning.

År 1806 anländer Metta Fock Ridderbielke till Marstrand och Carlstens fästning, anklagad för giftmord. Under hela den utdragna rättegången har hon nekat till anklagelserna, och nu är hon dömd att sitta ”på bekännelse”. Isolerad i fästningen på den karga skärgårdsön ska hon stanna, tills hon erkänner eller går under – vilket som kommer först. Utan möjlighet till kontakt med omvärlden, utan vare sig penna eller papper, börjar hon brodera. Ord för ord tar en förtvivlad nådeansökan form.

2011 hålls en storslagen maskerad på fästningen. Gräddan av Sveriges societet är där, och innan kvällen är över har två personer mist livet. Men portarna har hela tiden varit stängda och bevakade, ingen utomstående kan ha tagit sig in – eller ut. Finns mördaren någonstans bland de 140 gästerna? Kriminalkommissarie Karin Adler kallas till platsen och pusslandet kan börja …”

En utmärkt skriven bok som jag själv hade svårt att lägga ifrån mig. Jag hade för övrigt samma angenäma problem med Ann Rosmans tidigare böcker vilka jag alla läst och definitivt kan rekommendera för alla som ännu inte upptäckt den här sviten om kriminalinspektör Karin Adler och hennes kollegor i Marstrand.

Det finns dessutom en reklamfilm för den här boken:

Sen skulle jag vilja visa en länk till ett reportage i tidningen Land, som jag tror att många av den här bloggens läsare kan uppskatta, klicka här!

Så avslutar jag som vanligt med en rolig bild:

På återseende! /cejasmatte

Att läsa en bra bok, gärna i sällskap av en stor kopp te, såhär i höstmörkret kan väl aldrig bli fel, och själv har jag nyligen läst en "gammal" bok (2001) som jag tidigare helt missat, men ack så läsvärd! Hade svårt för att lägga den ifrån mig.

Så för alla andra som hittills också missat denna, vill jag rekommendera att läsa:

Den andra kvinnan

av Douglas Kennedy

På återseende! /bokmalen cejasmatte

Ja, som alla säkert vet försvinner inte leksakerna, de blir bara större och dyrare med åren - tro mig, jag vet av egen erfarenhet här hemifrån! Här "leks" det fortfarande emellanåt när tid finns, med pilbågar och luftgevär bl.a

Och visst är det otroligt roligt att ibland kunna "leka" lite grann även i vuxen ålder - för alldeles för ofta handlar det ju mest om allvar och jobb istället för lek.

Så försök att ha lite roligt och lek på alla ni som känner för det:

På återseende! /cejasmatte