GOD JUL!!!

...Och så har det blivit jul igen! Ser ut att bli en grön sådan här i södra Småland, men det är alldeles okej för min del. Bor man på landet vet man att snöfall också kan ställa till det ganska ordentligt, vilket innebär jobb med snöskottningen, och det är dessutom ytterst sällan som det vill komma lagom mycket....

Som alltid dagen före julafton är det bråda tider och så mycket som måste göras; det ska pyntas färdigt och fixas med allt möjligt, de sista klapparna ska slås in, maten ska lagas eller förberedas (åtminstone en del av den!), granen kläs, julgrupperna göras färdiga, städningen ska vi bara inte tala om (!) och så vidare...

I år blir det självfallet mycket "hemma-kött" på julbordet; t.ex köttbullar, skinka, revben, m.m kommer från vår gårdsslaktade gris, och inom kort ska ovan nämnda skinka in i ugnen - spännande! :-)

Jag vill alltså passa på att önska er alla en riktigt God Jul såhär på lille jul, och måtte ni nu äta och dricka alldeles för mycket i morgon, så ni blir riktigt, riktigt "stinna"!!! ;-)

På återseende! /cejasmatte

PS: Vill också passa på att berätta att jag gör en hel del annat än att "bara" ta hand om djuren och odla grönsaker.... Jag gör exempelvis julgrupper/-uppsättningar m.m. på beställning. För sent för detta just nu, men det kommer fler högtider, som påsk etc.

Här är t.ex en bild på årets julbroderi, en s.k "festremsa" (/löpare) på Aida-väv med Mouliné garn, inga konstigheter alls, men roligt - möjligen lite gammaldags och små-mossigt -  men ett uppskattat slutresultat uppväger trots allt pensionärsvarningen (hantverket blev dessutom en uppskattad julklapp i år!):

Fick lite nya förfrågningar angående vakteläggen, och den här gången gäller det hur man gör ifall man vill använda dessa som prydnader:

Mitt svar på detta har väl egentligen två alternativ, jag börjar med det kanske "säkraste" (?) först: koka äggen, och använd de sedan som prydnader. Skulle olyckan vara framme och ett ägg hamna i golvet eller på annat sätt skadas, så slipper man ägginnehåll som far ut på ställen där man troligtvis inte alls vill ha det!!! :-)

Det andra alternativet är: låt de vara som de är och använd de som prydnader i okokt skick. Visst, man kan givetvis riskera att de går sönder och innehållet åker ut, men å andra sidan har jag upplevt att vitan och gulan i ägget (som för övrigt är en väldigt liten mängd i så pass små ägg!) helt enkelt torkar ut inuti ägget om det förvaras någon tid i rumstemperatur.

Själv håller jag alltså inte på med urblåsning av vaktelägg, såsom jag t.ex gör med hönsägg till påsk, pga att jag upplever vaklarnas ägg som alltför sköra och "pilliga" för att hålla på med detta. Dessutom, om äggen är hela och oskadade, märks ingen lukt som helst från ägget om man använder det i prydnadssyfte.

Nu över till lite gott.....

Goda julkakor!

Jag har redan bakat dessa till jul (fast jag tycker nog att förrådet i frysen har minskat en aning, hmm...) och kan inte låta bli att dela med mig av receptet:

"Flarn och Drömmar, med havre och kokos"

Grundrecept:

• 6 dl havregryn
• 200 g smör el margarin
• 2 1/2 dl riven kokos
• 3 dl socker
• 2 ägg
• 2 tsk bakpulver
• 2 msk vetemjöl

Lägg havregrynen i en skål. Smält matfettet och häll över grynen. Tillsätt kokos, socker, ägg, bakpulver och vetemjöl. Rör ihop alltsammans. Fördela nu smeten i två skålar.

Flarn:

Klicka ut smeten GLEST på smorda plåtar (alt bakplåtspapper). Grädda i 175 - 200 grader i ca 5 min, tills flarnen har en svagt gul ton. Lossa dem från plåten och låt kallna på plant underlag. Pensla gärna smält choklad på undersidan!

Drömmar:

Blanda i 3/4 dl vetemjöl och 1/2 dl riven kokos i den här halvan av smeten. Låt smeten vila en stund ifall den verkar lös. Forma till en rulle, och dela i bitar, som du trillar till kulor som läggs på plåten. Grädda i 175 - 200 grader, knappt 15 minuter.

Enkelt och gott, av en grundsmet som man varierar till två sorter. Värt att prova till julens "kaksortiment" tycker jag!!! :-)

Blåbärscupcakes

Suveränt gott, kanske till nyår?!

Detta smarriga recept på cupcakes kommer från konditor och bagare Mia Öhrns bok "Macarons, cupcakes, cakepops och andra söta bakverk", och bara MÅSTE prövas:

Cupcakes:

• 75 g smör
• 3 dl vetemjöl
• 2 tsk bakpulver
• 2 tsk vanlljsocker
• 3 ägg
• 2 dl strösocker
• 1 1/2 dl mjölk
• 100 g vit choklad, grovt hackad
• 80 g eller ca 1 1/2 dl blåbär, färska el frysta

Topping:

• 50 g eller ca 1 dl blåbär, färska el frysta
• 3/4 dl florsocker
• 300 g färskost, Philadelphia el annan liknande cream cheese
• 1 dl vispgrädde
• Ev blåbär, vit chokladdekor el annat till dekor

Smält smöret. Blanda mjöl, bakpulver och vaniljsocker. Vispa ägg och socker fluffigt med elvisp. Sikta ner mjölblandningen i äggsmeten lite i taget samtidigt som du tillsätter smör och mjölk. Vispa/rör/vänd försiktigt ihop till en slät smet. Fördela smeten i muffinsformar, och strö över blåbär (som fortfarande kan få vara frysta) och hackad choklad. Grädda i mitten av ugnen i 175 grader, ca 25 minuter.

Toppingen: Mixa blåbären fint med stavmixer. Passera eventuellt purén genom en sil för att få den helt slät. Vispa ner florsockret och blåbärspurén i färskosten. Tillsätt vispgrädden lite i taget och vispa ihop till en fluffig glasyr, helst med elvisp. Spritsa eller klicka glasyren på muffinsen, och dekorera gärna med blåbär, vit chokladdekor (finns olika sorter i affären) eller - om årstiden tillåter - med färska, ätliga blommor, t.ex violer!

LYCKA TILL!!!! 

Pga förfrågningar så inleder jag med mina rekommendationer för kokning av vaktelägg:

Personligen tycker jag följande koktider funkar bra: 1 1/2 minut i kokande vatten om man vill ha ägget en aning lösare,  "krämigare" i konsistensen, och 2 minuter om man vill ha det fastare. Skulle man föredra sina vaktelägg riktigt hårdkokta så 2 1/2 min i kokande vatten! Tycke och smak varierar så det bästa är givetvis om man provar sig fram själv.

Man kan självklart också lägga i äggen i kokvattnet och låta de koka med upp, men då får tiderna modifieras med låt säg 1/2 - 1 minuts kortare tid!

Passar på att visa hur vi förpackar våra ägg nu till jul och nyår, i 6- resp 12-pack. Varje ägg är individuellt invirat i rött silkespapper. :-)

Härom kvällen passade vi på att köra iväg en sväng för att promenera/rasta  Ceja, och hamnade då på gamla banvallen utanför Ryd, i Norraryd närmare bestämt, och tog givetvis lite bilder....

På återseende! /cejasmatte

Som jag redan antytt i senaste inlägget har det varit mycket att göra här de senaste dagarna/veckan, och det beror BLAND ANNAT på att vi slaktat julgrisen här nyligen..

Inga "känsliga" bilder kommer att dyka upp hur som helst, utan de kommer allra, allra längst ner i inlägget OCH jag varnar dessutom innan så att de som inte vill se, de slipper!

Vi börjar snällt med bilder på våra fina vaktelägg! Snälla är verkligen vaktlarna som inte ger upp, utan tycks värpa i vått och torrt, varmt och kallt! :-)

　Gardinerna strukna och allting (= ljusstakar, ljusdraperier, ljuskulor etc etc) i ljusväg plockades fram, till första advent, precis som vanligt!!!

--------------------------------------------------------

Jodå, julgrisen blev slaktad och det gick jättebra, en levandevikt på 85 kilo var helt klart godkänt för vår del. Själva julgrisen i sig visste ingenting om någonting förutom MAT -- hon stod och åt när det sa PANG! och hann aldrig förstå eller bli stressad eller någonting i den vägen. I min mening, så ska alla djur dö på det här viset. Utopi eller inte, men så länge VI kan erbjuda det, kan jag verkligen inte klaga.

Under själva avlivandet valde vi att placera Ceja i tvättstugan (!), för att hon skulle slippa eventuell stress i samband med skottet men så fort avlivningen var klar fick Ceja komma ut till oss, och hennes reaktion blev ju minst sagt, ehh... :) Om jag säger såhär:

Ceja vet med säkerhet att: "staketet ger ström och grisarna är räliga".... Nu låg det en död, och av blod ytterst väldoftande gris precis invid elstaketet -- "huvva, måste fram i alla fall!" Så jodå, visst for Ceja fram och "hjälpte till", lite.

Så blev då vår julagris både flådd och urtagen, med en trogen hund intill. Till dagen efter fick grisen lov att hänga och sen var det dags att stycka, både grov- och finstycka samt mala.

Som sagt 85 kilo levandevikt blir ju några kilon även styckat och benfritt, men det är snart jul och då går det alltid lite extra.

Vi är ju som vi är, och har för två tre år sedan köpt in ett billigt rökskåp på Jula för att experimentera med att röka fisk och kött. Att använda rökskåpet som det är funkar väl inget vidare om köttet har lite tjocklek (måhända på ett par små tunna abborrar!) men vi har funderat på att utveckla till om inte kallrök, så i alla fall nästan!

Så... fram plockades en käck liten kokskamin från förrådet (en gammal Norrahammar), och sedan blev det att kapa/klyva al- och bokved fint, fint för att det övht skulle gå in i kaminen.  Kaminen fick stå lågt, och rökskåpet högt, och ett rör fick förbinda de båda (med alufolie som extra tätning!), och sedan eldade vi väl i ett par timmar innan vi var nöjda och började lägga in kött i rökskåpet!

Röret mellan kamin och rökskåp var ca 1 m långt, och med facit i hand skulle vi velat ha dubbelt så långt, men skam den som ger sig!

Bilder på vårt eget hemmarökt fläsk följer!!!

Rökt, men ostekt

Lite stekt, en del ostekt.Doftar ljuvligt!!!

På G i gjutjärnspannan!

Ahhh, klart!!! :-)

Längre ner kommer en del "slaktbilder" - inga HEMSKA, men om man är känslig är det bättre att backa! :-)

På återseende!

/cejasmatte

Nu ska ni klicka bort, om ni inte vill se mer!!!!

　Hej igen!

Det har ju hunnit gå några dagar sedan senaste inlägget, och det är kanske inte så märkligt när man tittar tillbaka på vad vi har ägnat oss åt här hemma..! Vi har verkligen haft fullt upp! ;.)

Det hela började med bakning - och jag, som verkligen inte är särskilt road av vare sig att BAKA eller för den delen KÄKA UPP de rara små bakverken heller, ställde mig att under flera svettiga, nästintill oliiiidliga timmar (JA, jag led!) ;-D ... baka lussekatter, chokladmuffins, kolasnittar, kokoskakor, havredrömmar med kokos, chokladbröd samt någon annan liten kaksmula som jag rentav glömt namnet på. Phu!

Intill mig satt den för dagen ovanligt trogna (?) Ceja, och jag har därför ett råd - kanske inte ett så gott råd, men ganska billigt: glöm brukshundsklubben och baka istället, ni får en mycket lydigare hund på det sättet! ;-D

Nåväl, min brist på konditortalang till trots: bakverken fick mer än godkänt (ser så ut på kakförrådet i frysen åtminstone, hmm...), och det är ju ändå något som kan glädja den motvilliga bagaren/bagerskan! :-)

Det har faktiskt hänt såpass mycket under de senaste dagarna/veckan, att jag valt att dela upp inlägget i flera, läs: två - ni förstår varför lite längre fram...

Men nu vill jag helt enkelt presentera några luddiga, ulliga, gulliga små godbitar som är så underbart söta och fina att man bara skulle kunna äta upp dem... Och det är väl också vad vi menar göra, vad det lider. Men den tiden, den sorgen. Vi säljer faktiskt också kaninungar till liv-/avelsdjur/sällskap!!! Födda den 12 november.

Jag hanterar dessa små liv varje dag, och då de är gamla nog så antingen 1) säljs dem, eller 2) går till slakt. Oavsett vilket så lever de ett fint kaninliv under tiden, och de är vana vid människor och all hantering. De är inte renrasiga utan korsningar mellan stora raser, och kommer att väga någonstans mellan 5 och 7 kg som vuxna. Den här vikten i sig gör de inte mer svårhanterliga;  är de tama från grunden kan de vara lika lätthanterliga som en dvärgkanin -- MEN, pga tyngden blir det trots allt MER KANIN att hantera, och ett barn kan sällan lyfta/bära en sådan kanin. Däremot, med intresserade föräldrar, kan en större kaninras också ha sina fördelar, framförallt om sinnelaget är tryggt och lugnt.

Så har ju också vintern hittat hit, slutligen. Jag är tacksam för att hösten varit så mild och snöfri som den faktiskt varit; här på landsbygden innebär snö och kyla mest bara problem... :(

Fast nu måste jag erkänna att det är ganska vackert, lite snö som lyser upp, och temp runt nollan - nån minusgrad så det inte blir alltför kladdigt och skitigt överallt. Inte alls illa, faktiskt. :)

Morgonens utsikt!

Amaryllis, lite tidig men lika fin för det!

/På återseende! /cejasmatte

Snart börjar vi leverera vaktelägg till lucia/jul/nyår!

I år är vi väldigt glada över att kunna leverera dessa delikatesser fr.o.m början av december och sedan över alla helgerna, så långt vi kan. Dessa små läckerheter kommer att levereras i lite "helg-aktiga" förpackningar, men det håller jag inne med tills vidare.

Jämförelse: hönsägg från bl.a Australorp och Kochin dvärg, mot vakteläggen.... :-)

Måste också berätta att: Nu har vi fått tillökning i kaninfarmen - igen; 8 stycken små kaninungar såg dagens ljus för ca en vecka sedan!!! Alltid lika roligt! :-) Tanken är nog att en del utav dessa, väldigt vackert tecknade, ungar ska säljas (som livdjur/till avel) när de är avvanda, och med tanke på hur mycket de hanteras under dessa första två månader i livet, vågar jag definitivt sälja dem som sällskapskaniner.... :-D Foton kommer inom kort!

 På återseende!

/cejasmatte

Glädjande nog blev vi ju vaktelägare här under sensommar/tidig höst, och även om jag haft de mest varierande fjäderfän genom årens lopp, är det första gången jag/vi har vaktlar! Extra roligt blev det nu i helgen då det helt plötsligt small till med en massa (nåja...) vaktelägg! Jag har anat att det varit på gång, för med så kort livscykel så börjar de små liven också att värpa tidigt, dvs bli könsmogna, vilket inte minst har börjat höras på vakteltupparnas kackalurum de senaste två (ca) veckorna.

Vaktlar ångrar vi verkligen inte att vi införskaffade, de är både annorlunda, roliga och trevliga, och dessutom så tama att hantera!!! Äggen är verkligen en liten delikatess, inte stora men tilltalande för såväl öga som gom! Vackert spräckliga liknar de verkligen mer ett vildfågelägg än något som man gått ut och hämtat in från stallet... :-)

Bilder följer på vaktlarna och även lite annat... Håll till godo! :-)

På återseende!

/cejasmatte

Vaktelägg, och därefter vaktlarna själva:

Unghöns; blomme och australorp

Vår gotlandskaninhane

Vår Araucana-tupp

Grisar vid matbordet :-)

(Ceja får avsluta inlägget i sann kamouflagestil!)

Fredagen den fjärde november bjöd i år på ett näst intill otroligt vackert och milt väder för att vara så långt fram på hösten, och då kunde vi inte låta bli utan att bege oss ut på en båtutflykt.

Båten lastades med hund, matsäck och ved etc, och därefter styrde vi kosan norrut, tog oss från Frankasjön via Horgefjorden och passerade under en av Ulvös broar (det är inte många centimeter tillgodo vill jag lova, då vi ska ta oss under med båten!), för att sedan fortsätta ytterligare en bit norrut mot Hulevik. Strax söder om Hulevik finns en rastplats där det är fint att lägga till med båten och stiga i land; Trollberget.

Vi kom fram till att det är närmare 9 1/2 år sedan vi senast besökte själva Trollberget, då till häst och inte som nu med båt. Ett kärt återbesök på rastplatsen, där det för övrigt finns eldstad, toalett och sittplatser eftersom denna rastplats ligger utmed en välanvänd cykel- och gångled där det sommartid huserar mängder med turister. Men såhär års var det bara vi och Ceja!

Trollberget består av, ja hur förklarar man? Bergknallar med ganska spektakulära klippskrevor, ofta djupa och med helt lodräta, skarpa kanter, samt ett (litet men ändock) grottsystem under. Inte alls lätt att ta kort om man nu inte känner sig hågad att klättra ner och ta korten uppåt istället - vilket åtminstone inte jag kände för... Då hade det nog fortfarande suttit ett "troll" där nere och funderat på att ta sig upp... ;-)

Vi gjorde upp en eld i eldstaden och hade en mycket trevlig paus med korvgrillning, som övervakades av vår ständigt hungriga Ceja. Och jodå, nog slank det ner en och annan hot dog i vår "hotta" dog!

Det tillhör inte vanligheterna att man kan göra sådana här dagsutflykter (för det var väl just vad det blev, vi var ute i mellan 6 och 7 timmar totalt) vid den här tiden på året utan att bli halvt djupfryst, men i fredags var det inget problem. Det som möjligen var ett "problem" var väl i så fall hur oerhört dåligt napp det var just i fredags, men vi fick åtminstone en väldigt mysig båtutflykt!!!

Givetvis finns lite bilder, och märk väl hur Ceja nästan kamoufleras emellanåt i sin orange flytväst! :-)

På återseende!

/cejasmatte