Ceja

Med tanke på att den här bloggen heter ´cejasmatte´, är det inte mer än rätt att Ceja själv får ett eget (foto-)inlägg då och då.   

Här några, för dagen nytagna, bilder på underverket, världens bästa Ceja:

På återseende! /cejasmatte

Fick ett sånt härligt foto-ryck idag i (läs: tack vare!) det fina vädret.

...och eftersom jag ändå skulle ut och ta hand om djuren kunde jag lika gärna fotografera lite under tiden. :-) Så här kommer lite blandade bilder, med tillhörande kommentarer:

Vaktlar, vilka härliga typer.. ;-) Våra är Japanska Jumbo vaktlar, vi har viltfärgade, vita, samt honung (främst!). Säljer både ägg för mat- och avel, samt unga fåglar allt eftersom (kläcker fram regelbundet).

Till vänster, Estelle, vår framtida avelshona, till höger nuvarande avelsparet Gotlandskanin/Belgisk jätte-korsning.

Nu har ute-kaninburen flyttats ut för året!!! :-)

Stallet eller i alla fall en del av det, med kanin- och vaktelburar - hönsboxarna m.m syns dock inte på det här fotot.

Körsbärsträdet i väntan på sommaren...

Svärmors katt Lukas, på första kortet så... ehum, gör han nog något privat ;-)

Vår fina avelsgrupp Australorp, sju hönor med tupp.

Sabuni slumrar i vårsolen

Till sist våra små godingar (i dubbel bemärkelse!!!) 

På återseende! /cejasmatte https://picasaweb.google.com/112255511249599466762

Fjäderfän

Vår grisfarm

Vaktelägg säljes

Länk till hela webalbumet:

https://picasaweb.google.com/112255511249599466762 

På återseende! /cejasmatte

Har jag skrivit det förut möjligtvis (    ): Oj vilken helg!   

Som ni kanske märkt blev det ingen datortid alls under helgen som gick. Dessutom var jag på rymmen hemifrån under torsdag och fredag med släktbesök i Skåne ;-), och då hanns det inte heller med någon tid vid datorn. :-)

Jag vågar nog påstå, utan överdrift, att nästan hela lördagen gick åt till att sitta i bilen. Vi var tvungna att hämta hem ännu mer halm samt (skulle det visa sig) även hö, eller rättare sagt hösilage men det var så otroligt torrt att det nästan mer får klassas som hö! Dessutom köpte jag hem 15 stycken härliga Araucana-avelsägg som ska hamna i kläckaren inom kort! Efterlängtade kan jag säga!!!

Det blev alltså många timmar i bilen i lördags och en som var glad åt detta var CEJA, som fullkomligen älskar att åka bil. Att uttala de orden: "Å-K-A  B-I-L", ska man INTE göra om man inte menar allvar, kan jag lova! Den lilla hunden blir lika överlycklig varenda gång och även om JAG inte kan förstå riktigt varför ;-) så är det roligt om vi nu kan glädja henne med det lilla. :-) Hon är ju som jag vet att jag skrivit tidigare,  i stort sett alltid med oss i bilen vart än vi kör, möjligtvis kombinerade bio- och restaurangbesök i stan undantaget, för då blir det helt enkelt för länge för henne att ligga i bilen. Men annars så!

Tyvärr tycks vi "bo mitt emellan" precis allting vad gäller stråfoder och det finns ingen säljare av hö och halm på nära håll. Så är det nog att bo här i södra, steniga Småland - det finns helt enkelt inte så många som producerar vare sig hö (gräsvallar) eller halm (sädesfält) - åtminstone inga som VI lyckats hitta. Det är tråkigt men vad göra? Vi får helt enkelt söka oss längre iväg, i detta fallet åt Blekingehållet till. Kostnaden blir högre och körsträckorna längre = tidskrävande, men vi har inte mycket att välja på om vi vill kunna hålla djur.

Nu ska jag inte klaga, det var mycket värre på den tiden vi hade hästarna för då gick det åt så himla mycket MER av de varorna, och det var ett ständigt aber var vi skulle köpa hö/halm och hur långt vi skulle behöva köra, samt inte minst: vad vi skulle bli tvungna att betala!!! Jag minns fortfarande med fasa sista gången vi hämtade hem hö och halm åt hästarna, då vi fick betala ett fruktansvärt överpris per bal - dels var balarna mycket tyngre (ehh, njae - önskar vi haft en våg med oss, kan jag bara säga!!!...) och dels var priset högre och PLUS moms när vi kom dit och skulle hämta, än mot vad vi fått veta innan. Då känner man sig en aning uppskörtad kan jag säga, men vad hade vi att välja på. Bara att betala, lasta och se "glad" ut...

Nu går det åt betydligt mindre av både hö och halm, men likväl är det något som går åt och då blir det ibland såhär, som i lördags.

Fick i alla fall hem en bal (storbalar) av varje sort, och till billigt pris dessutom. Kan passa på att skriva att om någon i södra Småland alt. Blekinge behöver halm så vet vi alltså ett ställe som säljer (till bra pris dessutom!) och just HALM är inte svårt att hantera ens i storbalar, för de är så lätta att rulla trots att de väger några hundra kilon...

Vi får väl vara glada att vi åtminstone kan köpa kraftfoder åt djuren på ganska nära håll - Tingsryd knappt tre mil, eller Älmhult ca fyra mil...

Större delen av söndagen gick åt till att (för min del) flytta om och fixa i stallet, det var en del burar som behövde tas i bruk och som skulle flyttas och arrangeras om, så nu bor den sista vaktelkullen också i stallet under värmelampa. Vår stora kanin-utebur har nu flyttats ut så nu dröjer det inte länge förrän kaninerna får smaka färskt gräs! :-)

Det finns ständigt nya planer på att göra om och förbättra, och just nu går jag och funderar som bäst på om man kunde flytta ut våra stora, stadiga kaninburar som står i stallet, och ställa dessa ute och ha som vinterbonade uteburar, medan man kunde göra ett annat slags bur-system i stallet på samma plats där dessa nu står. Av typen "fack-burar" är i så fall tanken, åtminstone åt det hållet. Vi får väl se hur mycket som hinns med i sommar!!! Likaså ska vi bygga en utegård där vaktlarna ska husera sommartid och det är väl redan schemalagt, till maj månad, kan man nog säga.

Resten av gårdagen handlade sedan om mer husliga göromål och bl.a ströks det gardiner för fulla muggar så nu har jag fyra fönster påskfina och färdiga! Skönt! Björkris hann jag också hämta in så idag blir det lite mer städning och allmänt påskpyntande, men helt färdig med själva hemmet blir jag inte förrän närmare påsk.

I övrigt känns det som våren fick sig ett bakslag här nu de senaste dagarna, med nattfrost och runt fem minusgrader (!) vilket är lite synd för allt det fina som kommit upp får sig väl en riktig köldchock, kan jag tänka. Nåja, det mesta tar sig igen, får vi hoppas.

Det här var väl inte det mest jättespännande inlägg man kan tänka sig, precis, så jag får väl åtminstone visa lite bilder som avslutning... :-) Inget spännande det heller, men man får väl lov att skryta lite med sina, för året, nya påsk-/vårgardiner.. ;-) Pynt och gardiner och annan heminredning gör mig alltid glad, och när man hittar gardiner i lantlig stil som passar det här gamla 1850-tals huset blir man lite extra glad. Extra-extra glad blir man dessutom när man fått dem i present. ;-)

Lantlig stil i hall och kök, som alltid fast ändå nytt :)

Smått lantlig, blommig stil i TV-rummet, vad passar väl bättre än Pelargoner som motiv åt en växt-, blom- och odlingsnörd som mig?! ;)

Ceja på tåget i torsdags, allting är spännande - folk i rörelse som man måste hålla full koll på, enligt Ceja.

LINSLUS! säger jag bara. Alla de andra diar men den här fåfänga lilla typen var bara tvungen att vara med på bild! ;)

På återseende! /cejasmatte

Fullt upp! Minst sagt!   

Vi har varit väldigt aktiva nu de sista dagarna med precis allt möjligt - vi har varit iväg och köpt in halm, vi har besökt en jaktbutik (den brukar vi visserligen besöka emellanåt, men att den i princip låg granne med "halm-bonden", det visste vi inte!), vi har sålt en av våra fina korsningstuppar, vi har hämtat hem en "annan sak" (mer om den nedan!) och mycket mer, och (som vanligt) utöver detta är det djur och -skötsel, och ved, och stor vårstädning och mycket mer som tagits om hand här hemma! Pust, säger jag bara!!! :-)

Härom kvällen for vi söderut till Blekinge eftersom cejashusse hittat en intressant annons på blocket.se, och sagt och gjort - vi for dit och det blev affär. Så nu är cejashusse - äntligen! - ägare till en mycket, mycket efterlängtad compoundbåge (alltså en slags pilbåge för de som undrar), och vi övriga här hemma - tja, vi får väl lära oss att ducka och "dodge:a" (svengelska?) bäst vi kan, för nu "avfyras" (eller heter det skjuts?!) det pilar här hemma mest varenda dag! :-)

Dagen efter, läs: igår, blev det på nytt en färd till Blekinge och - återigen, faktiskt - Karlshamnstrakten, för då skulle vi fara och hämta hem en storbal halm åt våra djur. Det har sedan dess (idag på förmiddagen) visat sig att dessa storbalar tydligen var så perfekta som pilfång för dessa pilar som skjuts (avfyras?) iväg att till helgen blir det att åka tillbaka och hämta hem ännu en. :-) Den här första balen var ju avsedd som strö åt djuren, så en till behövs...

Vårt lilla släp med en desto större halmbal på.. :-)

Är vi möjligtvis en aning udda, tycker ni?! Näe.. det kan jag väl aaaaldrig tro! Kanske lite många olika/varierande intressen dock! :-)

-- Dessutom hann jag också med att sälja en av våra vackra korsningstuppar igår eftermiddag, och det var riktigt roligt att han nu får sitt eget "harem" av hönor och slipper dela med sig, som han hittills fått lov att göra... :-) --

När vi insåg att halmförsäljaren i princip bodde granne med en jaktbutik (Racerback) så passade det ju dessutom bättre än bäst, eftersom cejashusse ändå hade ärenden dit - för att köpa fler pilar till den nyinförskaffade compoundbågen.

På Racerback hittade även jag något mycket trevligt - där fanns nämligen en tioveckors tikvalp (som tillhörde killen i affären), som var alldeles bedårande, och redan så duktig! Det blir en bra hund av denna, absolut! Nyfiken och vaken, frimodig och intresserad, men kunde också gå ifrån och lägga sig lite för sig själv och koppla av. En helt underbar liten tik, och jag var tvungen att ta lite kort på underverket också... Blir man sugen på valpar nu liksom?! Jajamensan!!!

Denna underbara lilla tikvalp fanns på Racerback i Dala, utanför Karlshamn. Hon gjorde som alla hundar gör när de träffar mig = visar magen.

Sedan blev det tisdag (läs: idag) och eftersom vi gjorde en avstickare till cykelaffären i Ryd i går på väg till Blekinge, och där hittade en intressant sak, så var det i morse dags att köra tillbaka dit och hämta SAKEN som vi tingade igår!!! :-)

Jag är inte glad - jag är överlycklig! *tadaaa*

Monark

Jag har hela vintern gått och suktat efter en ny cykel, efter att den 25 år gamla Monark:en som jag hittills använt, lade av i höstas. För en tid sedan såg jag en cykel som jag gillade; även det en Monark, men med 21 växlar (det mesta jag hittills haft faktiskt), röd och grann, och av den modell jag var ute efter. Så igår, när vi besökte handlaren i Ryd (cejashusse behövde lite nya delar till ena motorsågen) så stod cykeln fortfarande där och liksom stirrade på mig. ;-)

Hur det nu föll sig så blev det en liten provtur och sedan fick jag veta, (av cejashusse) att jag fick cykeln i PRESENT om jag ville ha den!!! OM jag ville ha, och att få den i present var ju alldeles fantastiskt dessutom! Så, från och med idag, är jag då en lycklig ägare till en helt ny cykel. Vi har redan varit ute och cyklat idag, en snabb runda men ändå, ihop med Ceja givetvis, som blev överlycklig även hon över att matte och husse nu återigen bjuder på sådan härlig motion!!! :-)

Jag har alltid tyckt om att cykla och när "jag nu är som jag är" så är cykling en alldeles utmärkt träningsform eftersom det inte belastar min "kassa kropp" på samma sätt som att gå ut och GÅ. Samtidigt ger det träning, motion och man är i rörelse. Dessutom kommer man längre på kortare tid, det är inte alls så drygt som att gå. Såklart att det gör ont och kanske framförallt då i mitt skadade knä, men inte alls på samma vis som när jag promenerar.

Så jag är så glad, så glad och tycker väldigt mycket om min nya cykel, gissa om den kommer att få rulla långt det kommande halvåret eller så, innan den får sin vintervila. :-)

21 växlad

Och i övrigt så putsas det fönster, städas, tas hand om djur i parti och minut, och "gnos på" rent allmänt. Inte många lugna stunder vill jag lova, men det är skönt att vara sysselsatt. Inte minst så skingrar det tankarna en aning och man har inte TID att koncentrera sig på smärtan, när man håller igång med allt som ska göras. Det är nyttigt!

Avslutar med lite bilder.... :-)

Som jag sagt förut: Bortskämd... Med denna ljuvliga utsikt som man vaknar till varje morgon... :-)

Vänstra kortet är taget ifrån hallen inomhus, så förstår ni vad jag menar.

Piggy sitter och begrundar tillvaron en stund

Stor aptit!

Kommer tydligen en filmpremiär i dagarna - "Hunger games". Detta är väl vårt Hunger games här hemma...

På återseende! /cejasmatte

Redigering: Kortet som jag ovan angav var taget från fönstret var fel: här kommer det rätta! "Rätt skall vara rätt" :-)

...med detta underbara vårväder som vi haft i några dagar nu, och dessutom bortskämd med att vakna upp till denna härliga utsikt varje morgon:

I övrigt har operation vårstädning/storstädning, kalla det för vilket som, nu inletts och då menar jag inte i stallet (som dock får stå näst på tur) utan i hemmet. Pust! Men visst man ha det lite extra fint till påsk?!

Smågrisarna lever och mår väl och det gör förresten alla andra djuren också här hemma. Här kommer lite bilder...

Kissepaus ;-)

Överallt i trädgården sticker det upp härliga lökar just nu...

Med så mycket som skall och måste göras här hemma, så varken kan, hinner eller vill man sitta vid datorn   , så lite kort inlägg idag.. Försök se till att njuta av vårsolen nu och få i er vitaminer som vi fått för på tok lite av under den mörka vintern!!!

På återseende! /cejasmatte

Sorry folks, ingen tid för bloggning idag; så..:

eller:

På återseende! /cejasmatte

Åhh, jaa.., nog är det inte utan att man känner det så!   

En moders vakande öga...  

Jag blir alltid glad för alla nytillskott här på gården, oavsett om det är hönskycklingar eller vaktelkycklingar eller kaninungar... Tacksamheten jag känner inför att hålla på med detta är stor, och jag skulle inte vilja vara utan våra vänner Djuren!

Men just för tillfället - och med risk för att trötta ut alla med mitt, för tillfället aningen, "sviniga bloggande" ;-)  - så bara måste jag visa lite fler bilder på våra små kultingar, och för de som vill så finns det också en liten oansenlig video på: http://youtu.be/CBW5O9cPoqs

Idag har de tagit livet på allvar, tydligen, för nu har de börjat hitta ut ur grishuset (vi har alltså frigående grisar om nu någon hittills missat det, och de kan gå som de vill, in i, och ut ur, grishuset, precis som de vill). Så nu har vi en tid framför oss, då man bara kan stå och titta ut genom fönstren om man skulle vilja det, och se de små liven ränna runt utanför. Fast av 10 stycken så var 6 stycken idag små fegisar som valde att stanna inne i "stugvärmen" medan resterande 4 var pigga på att upptäcka vad livet har att ge.

Känns det konstigt för er läsare att jag skriver såhär, som ovan, med tanke på att slutsyftet med dessa kultingar faktiskt är MAT?! -- Samt givetvis också försäljning då de är gamla nog (merparten av dessa lär säljas om cirka 12 veckor, framförallt eftersom vi väntar oss en kull till om cirka tre månader...)

Själv tycker jag inte det känns alls konstigt, för jag resonerar som såhär, att så länge djuren lever så ska de ha det bra, och leva ett så behagligt djurliv som möjligt. Och faktum är att eftersom jag/vi här hemma äter kött, så föder vi mycket hellre upp "vårt eget kött" än köper dito från grisar som kanske inte levt lika lyckligt som våra...?! För nog vågar jag påstå att våra grisar är lyckliga grisar!!!

I många fall förstår jag lite grann veganer och vegetarianer (jo, faktiskt!!!) för de har verkligen valt en livsstil där köttet helt och hållet har uteslutits (samt även då, i vissa fall, även ägg- och mjölkprodukter), och det är ju helt och hållet upp till var och en. Det jag har betydligt svårare att förstå är nog de människor, som väljer att gå till sin lokala livsmedelsaffär och där, "glatt och trallande" ;-), inhandla sitt kött samtidigt som de å andra sidan inte kan tänka sig att äta upp ett djur som de kanske sett slaktas, eller "känt"/ägt under tiden djuret levde, eller (t.o.m.) föder upp och håller djur själva, men inte kan äta köttet från dessa. (Det sistnämnda är i min mening mer dubbelmoral än att bli vegetarian/vegan...)

Att vi började med djuruppfödning även mot köttinriktning, kom sig väl egentligen av att vi båda två här hemma, stod i ett vägskäl mellan att sluta köpa industrikött och faktiskt bli vegetarianer eller - som bekant - bli självförsörjande. Nu övervägde det sistnämnda, kanske mycket beroende på att vi sedan tidigare odlade grönsaker och under halva året redan var självförsörjande på dessa. Dessutom fanns ju redan traditionen av jakt och fiske här hos oss, och därför tog vi steget att bli våra egna köttproducenter. Dessutom fanns ju tid, plats och möjlighet serverat, så...

Men icke att förglömma så har vi våra djur även för sällskap och för att det är roligt, tro inte att vi har dem för ekonomisk vinnings skull för då tror ni fel, fel, fel! ;-) Det är kostsamt att hålla djur i den (lilla) skalan vi håller dem på, vi får ingen rabatt för stora foderinköp eller liknande, men so what... Det kostar ju att köpa människomat också, och det kontot har vi ju kunnat minska ner på en hel del de senaste åren...

Vi går således inte med vinst på vår lilla djurbesättning men vi trivs bra med det här och vi kan framförallt äta med ett gott samvete. Djuren har det gott, och dör fort och ingen stress är heller inblandad eftersom vi slaktar hemma: huvudet vid foderbordet, smaskandes på lite gott, lite klappar, kel och snack, och sedan är det över så snabbt, utan vare sig ångest eller stress.

Däremot vill jag poängtera en sak: Själva slakten är ALDRIG ROLIG, aldrig någonsin! Den dag jag, eller någon annan för den delen, börjar tycka DET, då är det dags att ta sig en riktigt stor, fet tankeställare och börja fråga sig själv vad det är man håller på med!

Själva slakten är alltså ett nödvändigt ont - men allt som lever, det ska också dö - och sådan ser ju verkligheten ut, om man som vi och många andra, äter kött. Jag skulle aldrig drömma om att begära att alla som äter kött också ska kunna klara av att gå ut och nacka sin egen tupp eller slakta sin egen gris - absolut inte!!! Vissa är helt enkelt lämpade, medan andra inte alls klarar av det. Nu råkar det vara så att vi klarar av det, och då gör vi det. Men roligt är det INTE. Däremot, när djuret inte längre är ett djur liksom, när det är kött - då kan det vara väldigt förkovrande att vidareutbilda sig inom styckningen osv, och även om ordet inte är just ´ROLIGT´ så åtminstone intressant. Men nu ska jag inte gå in på några styckningsdetaljer just idag, kanske en annan gång...

Ät gärna gott, men också med gott samvete!!!

På återseende! /cejasmatte