Snart börjar vi leverera vaktelägg till lucia/jul/nyår!

I år är vi väldigt glada över att kunna leverera dessa delikatesser fr.o.m början av december och sedan över alla helgerna, så långt vi kan. Dessa små läckerheter kommer att levereras i lite "helg-aktiga" förpackningar, men det håller jag inne med tills vidare.

Jämförelse: hönsägg från bl.a Australorp och Kochin dvärg, mot vakteläggen.... :-)

Måste också berätta att: Nu har vi fått tillökning i kaninfarmen - igen; 8 stycken små kaninungar såg dagens ljus för ca en vecka sedan!!! Alltid lika roligt! :-) Tanken är nog att en del utav dessa, väldigt vackert tecknade, ungar ska säljas (som livdjur/till avel) när de är avvanda, och med tanke på hur mycket de hanteras under dessa första två månader i livet, vågar jag definitivt sälja dem som sällskapskaniner.... :-D Foton kommer inom kort!

 På återseende!

/cejasmatte

Glädjande nog blev vi ju vaktelägare här under sensommar/tidig höst, och även om jag haft de mest varierande fjäderfän genom årens lopp, är det första gången jag/vi har vaktlar! Extra roligt blev det nu i helgen då det helt plötsligt small till med en massa (nåja...) vaktelägg! Jag har anat att det varit på gång, för med så kort livscykel så börjar de små liven också att värpa tidigt, dvs bli könsmogna, vilket inte minst har börjat höras på vakteltupparnas kackalurum de senaste två (ca) veckorna.

Vaktlar ångrar vi verkligen inte att vi införskaffade, de är både annorlunda, roliga och trevliga, och dessutom så tama att hantera!!! Äggen är verkligen en liten delikatess, inte stora men tilltalande för såväl öga som gom! Vackert spräckliga liknar de verkligen mer ett vildfågelägg än något som man gått ut och hämtat in från stallet... :-)

Bilder följer på vaktlarna och även lite annat... Håll till godo! :-)

På återseende!

/cejasmatte

Vaktelägg, och därefter vaktlarna själva:

Unghöns; blomme och australorp

Vår gotlandskaninhane

Vår Araucana-tupp

Grisar vid matbordet :-)

(Ceja får avsluta inlägget i sann kamouflagestil!)

Fredagen den fjärde november bjöd i år på ett näst intill otroligt vackert och milt väder för att vara så långt fram på hösten, och då kunde vi inte låta bli utan att bege oss ut på en båtutflykt.

Båten lastades med hund, matsäck och ved etc, och därefter styrde vi kosan norrut, tog oss från Frankasjön via Horgefjorden och passerade under en av Ulvös broar (det är inte många centimeter tillgodo vill jag lova, då vi ska ta oss under med båten!), för att sedan fortsätta ytterligare en bit norrut mot Hulevik. Strax söder om Hulevik finns en rastplats där det är fint att lägga till med båten och stiga i land; Trollberget.

Vi kom fram till att det är närmare 9 1/2 år sedan vi senast besökte själva Trollberget, då till häst och inte som nu med båt. Ett kärt återbesök på rastplatsen, där det för övrigt finns eldstad, toalett och sittplatser eftersom denna rastplats ligger utmed en välanvänd cykel- och gångled där det sommartid huserar mängder med turister. Men såhär års var det bara vi och Ceja!

Trollberget består av, ja hur förklarar man? Bergknallar med ganska spektakulära klippskrevor, ofta djupa och med helt lodräta, skarpa kanter, samt ett (litet men ändock) grottsystem under. Inte alls lätt att ta kort om man nu inte känner sig hågad att klättra ner och ta korten uppåt istället - vilket åtminstone inte jag kände för... Då hade det nog fortfarande suttit ett "troll" där nere och funderat på att ta sig upp... ;-)

Vi gjorde upp en eld i eldstaden och hade en mycket trevlig paus med korvgrillning, som övervakades av vår ständigt hungriga Ceja. Och jodå, nog slank det ner en och annan hot dog i vår "hotta" dog!

Det tillhör inte vanligheterna att man kan göra sådana här dagsutflykter (för det var väl just vad det blev, vi var ute i mellan 6 och 7 timmar totalt) vid den här tiden på året utan att bli halvt djupfryst, men i fredags var det inget problem. Det som möjligen var ett "problem" var väl i så fall hur oerhört dåligt napp det var just i fredags, men vi fick åtminstone en väldigt mysig båtutflykt!!!

Givetvis finns lite bilder, och märk väl hur Ceja nästan kamoufleras emellanåt i sin orange flytväst! :-)

På återseende!

/cejasmatte

Nästa gång du köpt hem citroner, apelsiner, clementiner, kumquat eller liknande citrusfrukter - spara några kärnor och plantera dem i såjord alternativt speciell citrusjord! Då kan man efter en tid få såna här fina små plantor:

Jag tar absolut inte äran åt mig som fotograf, utan tack till cejashusse för bilderna ;)

Samling

Vacker, men kall, morgon

Urtagning

Samt som följer; lite blandade bilder:

På återseende! /cejasmatte

Inga bilder ännu, men vill ändå, som hastigast, passa på att berätta att nu finns även hönsrasen Araucana representerad i vår hönsgård!

Ett minst sagt efterlängtat införskaffande, och snart ska jag försöka visa lite bilder också... :)

På återseende! /cejasmatte

...det är frågan!

Det verkar som att antingen tycker man om att äta gädda, eller också inte. Själv har jag onekligen märkt att tongångarna kan gå höga när ämnet kommer på tal, och de olika lägren är (verkligen!) FÖR eller EMOT!!! :)

Jag vet att jag är aningen partisk i målet eftersom jag älskar att äta fisk av alla de sorter, men jag vill ändå slå ett slag för gäddan som en väldigt användbar och god matfisk, och därför måste jag ge er ett "recept" (tips?) som - kanske framförallt - kan tilltala den något yngre generationen...?! ;-)

Gädda MÅSTE inte alltid tillagas med enbart lite lök, en äggula och ansjovis. Fast själv tycker jag givetvis att gädda är god även på det viset. :-) Beroende på fiskens storlek kan receptet variera något, likaså på smak och tycke vad ingredienserna gäller, men here goes anyway...:

• lämpligt antal gädd"filéer" (glöm inte att skära bort bröstbenen med en bra flexkniv, men låt för all del övriga ben vara kvar; är gäddan stor är benen ändå enkla att se och plocka bort sedan, och är gäddan liten går alldeles för mycket bort av köttet om man ska bena ur helt före tillagning). Är man inte riktigt säker på om man gillar det här med att äta gädda, så är ett tips att FLÅ fisken/filéerna vilket tar bort en hel del av fiskens typiska smak - för egen del är detta inget som jag strävar efter, men i vissa fall flår jag faktiskt ändå. Det kan vara lite trixigt innan man är van, dock och ju bättre kniv, desto bättre blir resultatet!).
• 1 påse färdig Teriyaki-marinad (räcker till 600 g), finns i de flesta livsmedelsbutiker
• chili, av önskvärd styrka och mängd, gärna både röd och grön
• paprika, gärna olikfärgade vitlök, också av önskvärd mängd
• shalottenlök
• fond; i mitt tycke passar fonden ´Stekt lök´ mycket bra
• matlagningsgrädde
• smör (eller margarin)
• citron, rivet citronskal + saft eller byt ut mot lime

Låt gäddfiléerna ligga i marinaden minst över dagen, i mitt eget fall (som oftast tar fram dessa ur frysen), låter jag dem tina upp i marinaden, och då kan det totalt handla om ett och ett halvt dygn, men det är en smaksak.

Bryn gäddfiléerna i matfettet på båda sidorna och lägg över i en ugnsfast form.

Blanda fonden med vatten, glöm inte röra om.

 Finhacka lök, chili, paprika och vitlök, och bryn i matfett. Blanda i en del av detta (ca hälften) i fond-/vattenblandningen, och häll runt fisken - det ska INTE täcka filéerna utan mest bara "vila" bottnen på ugnsformen till att börja med.

Spara resten av den brynta löken/chilin/paprikan. Klicka eventuellt lite smör/margarin ovanpå fisken och sätt in i ugnen. Lämpligtvis i 175 - 200 grader, men värme och likaså tillagningstid varierar självklart beroende på filéernas tjocklek!

Blanda samman resten av fonden/chili/paprika/lökblandningen med matlagningsgrädde och ös detta runt samt på fisken med jämna mellanrum.

 Mot slutet av tillagningstiden, kanske ca 5 minuter före färdig, ta ut fisken och riv citron- eller limeskal över fisken, sätt in igen och grädda klart.

 Innan servering, pressa över lite saft från citron eller lime, salta o peppra efter egen smak, och sedan är det bara att hugga in!

Serveras med vad man själv tycker bäst om; själv serverar jag ibland med kokt potatis och hollandaisesås, ibland med ris och en kallrörd chilisås baserad på creme fraiche. Vill man vara riktigt bekväm vad gäller just kall sås, kan man självklart köpa smaksatt creme fraiche och servera till.

Givetvis ska man ha något grönt till också, varför inte lite hastigt smörstekt, färsk sparris, samt ruccola och körsbärstomater, vid sidan. Det passar perfekt.

OM man gillar det, kan man byta ut matlagningsgrädden mot kokosmjölk samt tillsätta lite wasabi i blandingen, om man vill ha den där extra asiatiska touchen. Helt klart annorlunda och gott!!!

Jag vill absolut poängtera att jag är ingen kock eller matlagningsexpert MEN jag gillar att experimentera med mat och matlagning, och provar gärna nya varianter och testar lite gränser ibland. Själv gillar jag kryddstark mat, men det är ju upp till var och en, och det går alltid att krydda upp extra på sin egen tallrik - då kan alla äta, känslig eller inte!!! :)

Nästa gång tänkte jag publicera ett recept, som är en variant på "medelhavsmat i min egen tappning" och det är en variant som (med små variationer) funkar på såväl - hör och häpna - kyckling, kanin som fisk! Om någon undrar mer, skicka mig ett mail, annars önskar jag: Lycka till med matlagingen!

På återseende! /cejasmatte

Kaka med äpple

• 100 g smält smör
• 1,5 dl mjölk
• 3 ägg
• 3 dl socker
• 4,5 dl vetemjöl
• 1 msk vaniljsocker
• 2 tsk bakpulver
• 3 dl grovrivet äpple
• rivet skal av 1 citron eller 1,5 tsk citronarom

Vispa ägg och socker pösigt. Blanda de torra ingredienserna, blanda ner alltihop i smeten. Häll i form med löstagbara kanter.

Grädda ca 40 min i 175 grader.

Glasyr:

• 200 gr philadelphiaost
• 1 dl kesella
• 1 tsk vaniljsocker
• 1 msk florsocker
• 3/4 tsk kardemumma (valfritt)

Bred glasyren ovanpå kakan, pudra eventuellt med lite kanel.

Lycka till!!! /cejasmatte